Sortera ditt avfall
Genom sortering och återvinning kan vi med hjälp av dagens avfallshantering separera och ta tillvara på nästan allt. När du återvinner hjälper du inte bara till med att spara in stora mängder energi, du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet.
Sorteringsguide för lägenheter och villor
Sorteringsguiden hjälper dig att sortera rätt. Skriv ut en och sätt upp där hemma.
Sorteringsguide lägenhet
Sorteringsguide villor
Sorteringsguide lägenhet ENGELSKA
Sorteringsguide villor ENGELSKA
Sorteringsguide återvinningscentralen
Sorteringsguiden för återvinningscentralen hjälper dig inför eller under ditt besök på Kretsloppsgården.
Sorteringsguide återvinningscentralen
Sorteringsblad 34 språk
Utöver sorteringsguiderna ovan finns det även sorteringsblad på 34 olika språk. I bladen finns kortfattad information om hur och varför man ska sortera. Ladda ner och skriv ut bladen på dubbelsidig A4. Sorteringsbladen är framtagna av avfallsportalen sopor.nu.
Matavfall är allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat. Matavfallet ska läggas i papperspåsen som vi tillhandahåller. Exempel på matavfall är: potatisskal, äggskal, bröd, pasta, frukt- och grönsaksrester. Kött- och fiskben, kaffesump och mindre mängder hushållspapper.
Restavfall är vad som blir över efter att du har sorterat ut matavfall, förpackningar och tidningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall. Du får själv köpa en påse till restavfallet. Exempel på restavfall är blöjor, dammsugarpåsar och disktrasor, mindre mängder aska, kattsand.
Förpackningar och tidningar ska sortera ut och lämnas till återvinningsstationen eller i sorteringsrummet.
Elavfall kan lämnas på återvinningscentralen. Du som bor i en- och tvåbostadshus kan även lägga mindre elektronikavfall i elektronikboxen.
Textil kan lämnas till Human Bridges insamlingsbehållare, som bland annat finns på återvinningscentralen.
Övrigt avfall såsom grovavfall, farligt avfall, elavfall och återbruk ska lämnas på återvinningscentralen.
Visste du att…
- När du sorterar ditt matavfall kan vi ta tillvara på den energi och näring som finns i matavfallet. Energin kommer till nytta som fordonsbränsle (biogas) och näringen sprids på åkermark (biogödsel).
- En påse med matrester räcker till att köra en biogasbil 3 kilometer.
- En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar per år.
- En påse matavfall ger kväve från biogödseln som räcker för att odla havre till cirka 18 portioner havregrynsgröt.
Tack för att du sorterar!
Avfallstrappan
Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i miljöbalken och styr hur Sveriges avfall ska tas om hand. Avfallstrappans fem nivåer är: förebygga, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera.
- Förebygga: I första hand ska vi förebygga att avfall uppkommer, alltså skapa så lite avfall som möjligt genom minskad konsumtion. Tänk efter: Behöver jag verkligen den här saken? Skulle jag kunna låna den istället?
- Återanvända: Det näst bästa sättet för att minska avfall är att använda det som redan finns. Det kan du göra genom att till exempel laga, göra om, skänka bort eller sälja saker som du inte längre har användning av.
- Materialåtervinna: Det tredje steget för att minska vårt avfall är genom att materialåtervinna. Glas, burkar, papper och tidningar är exempel på material som återvinns. Du kan lämna ditt sorterade avfall på återvinningsstationer och återvinningscentraler.
- Energiåtervinna: Om materialet inte går att återvinna ska det förbrännas i ett kraftvärmeverk, energin utvinns och används till fjärrvärme och el. Till energiåtervinning kommer restavfallet, som inte sorteras ut för återvinning.
- Deponi: Det sämsta sättet att hantera avfall är att lägga det på en deponi, eller som det också kallas för – en soptipp. Deponi används för det avfall som inte kan behandlas på något annat sätt.
Fundera på de tre senaste tillfällen som du slängde något. Var i avfallstrappan var du då? Hade du kunnat göra något annorlunda för att nå högre upp i trappan?