Andra toalettlösningar
Det finns många toalettlösningar som varken kräver vattenanslutning eller latrinhämtning. Vilken lösning som passar dig beror på vilka förutsättningar du har och hur mycket eget arbete du vill lägga ner. Några av lösningarna nedan behöver kombineras med latrinkompost (se mer om latrinkompost längre ned på sidan). Nedan följer en kort sammanställning av några exempel på toalettlösningar som finns att välja mellan. Vill du läsa mer kan du gå in på avloppsguiden.se ↗.
Mulltoalett
Dass som oftast har inbyggd kompostering. En del mindre mulltoaletter kan behöva kompletteras med en separat latrinkompost. Kompostbehållaren behöver vara uppvärmd för att fungera.
Kräver el
Kräver kompost
Multrum
Samma princip som mulltoalett, men med mycket större behållare för latrinkomposten. Kan även hantera matavfall. Till skillnad från mulltoa krävs varken uppvärmning eller kompletterande kompost i ett multrum.
Kräver inte el
Kräver inte kompost
Förbränningstoalett
Förbränner latrinen till aska med hjälp av el eller gasol. Askan kan spridas i trädgården eller läggas i restavfallet.
Kräver el
Kräver inte kompost
Paketeringstoalett
Paketerar latrinen automatiskt i en påse. Välj påsar som är biologiskt nedbrytbara eftersom du måste kunna kompostera påsarna.
Kräver inte el
Kräver kompost
Frystoalett
Fryser ner latrinen till -10oC. Den frysta latrinen kan sedan komposteras.
Kräver el
Kräver kompost
Förtorkningstoalett
Urin och övrig fukt dunstar med hjälp av värme och ventilation vilket ger en mindre volym latrin att kompostera.
Kräver el
Kräver kompost
BDT
Kom ihåg att även bad-, tvätt- och diskvatten (BDT) behöver tas om hand på ett korrekt sätt. Du kan behöva anlägga till exempel en infiltrationsbädd, ett filter eller ha en sluten tank till BDT-vattnet. Mer om detta finns att läsa på avloppsguiden.se ↗. Du kan också kontakta kommunens miljöenhet ↗.
Egen latrinkompost
Det går att ta hand om sin egen latrin genom att kompostera den och få näringsrik mull till trädgården. Du samlar din latrin i ett kärl och tömmer sedan detta i en anpassad latrinkompost. För att få kompostera din latrin måste du göra en anmälan till Aneby kommun ↗.
Hantering av komposten
Nedan följer en beskrivning av hur det kan gå till att använda och sköta en latrinkompost, för dig som funderar på att börja kompostera. När du köper en latrinkompost är det viktigt att du i stället följer de instruktioner som följer med just den komposten.
För att säkerställa att virus och bakterier dör under komposteringen så ska latrinen komposteras i minst 12 månader. Eftersom du inte får tillföra någon latrin under komposteringstiden så behövs minst två komposteringsbehållare att växla mellan. Vilken volym komposteringsbehållarna behöver ha beror på hur mycket bostaden används. Ett fritidshus behöver vanligtvis två behållare á 500 liter och permanentboende två behållare á 750 liter.
För att underlätta tömningen av latrinkärlet kan du täcka botten av kärlet med 15 cm strö, som kan bestå av exempelvis barkmull, flis, torv, torra löv, kompostjord, hö, hackad halm samt sågspån eller kutterspån från obehandlat trä. På så sätt minskar risken att något fastnar i behållaren när du ska tömma kärlet i komposten. Innan du börjar tömma latrin i din kompost behöver du lägga strö även i botten av komposteringsbehållaren. Precis som i latrinkärlet är det lagom med cirka 15 cm strö.
Varje gång du tömmer latrin i komposten behöver du röra om och hälla i mer strö. Förvara därför gärna ditt strö i närheten av komposten. Efter omrörningen ska det nya toalettavfallet vara täckt av kompost. Att röra om gör att syre kommer in i komposten, vilket är nödvändigt för att mikroorganismerna ska kunna arbeta om latrinen till fin kompost. Arbetande mikroorganismer avger även värme, som i sin tur dödar bakterier och virus.
Vid omrörningen är det också bra att lägga märke till om komposten är fuktig. Om komposten plötsligt börjar lukta eller dra till sig flugor är den troligtvis för blöt. Då finns risk för att komposten börjar jäsa. Är komposten i stället för torr sker ingen nedbrytning och värmeproduktionen avtar. Även myror är ett tecken på torr kompost.
Proceduren med att tillföra mer latrin, strö och röra om fortsätter tills behållaren är fylld till 75%. Då ska komposten vila i minst ett halvår innan slutprodukten är färdig att användas. Under tiden påbörjas komposteringen i den andra behållaren.
Den färdiga latrinkomposten är mycket näringsrik och bör därför blandas till hälften eller två tredjedelar med annan jord vid användning. Sprid komposten under vår och sommar då växter behöver och tar upp näringen som bäst. Behöver du lagra kompostmullen utanför behållaren i väntan på säsong är det viktigt att täcka den med exempelvis presenning för att inte regn ska laka ur, alltså lösa upp och ta med sig, näringsämnena.
Tänk på att komposten endast får innehålla urin, avföring, toalettpapper och strömedel. Annat avfall, såsom blöjor, bindor och våtservetter slängs i restavfallet. Undvik att lagra och/eller sprida kompost i närheten av vattentäkter. Du får aldrig tillsätta några kemikalier i komposten.
Urinseparering
Har du en toalettlösning som separerar urinen från övrig latrin gäller samma anvisningar som för kompostering av avföring och toalettpapper. Det som skiljer är storleken på komposteringsbehållarna, eftersom urinen kan bortses. De två behållarna behöver i detta fall vanligtvis rymma 350 liter var för fritidshus och 500 liter för permanentboende.
Urinen samlas i en tät behållare eller tank som tål urinens höga pH-värde. Urin innehåller mycket mindre bakterier än avföring och behöver därför inte behandlas innan användning. Urinen kan spridas direkt i odlingar under växtsäsongen, men ska alltid blandas med lika mycket vatten innan. Efter att du spridit urinen bör den föras ner i jorden så fort som möjligt genom att vattna eller mylla, annars finns det risk för näringsläckage och lukt.
Utanför växtsäsongen måste det finnas möjlighet att kunna lagra urinen och därför behöver behållarens material även vara åldersbeständigt. Storleken på behållarna eller tanken beror på hur många personer som vistas i huset och hur många dagar om året. Du kan räkna med att en person producerar ungefär 1–1,5 liter urin per dygn.
För mer information om kompostering, urinseparering och andra toalettlösningar, se avloppsguiden.se ↗.