Vad händer med avfallet?

När du har sorterat ditt avfall och lämnat det på rätt ställe så är det vårt ansvar att se till att värdefull råvara tas tillvara. Men hur går det till?

Här listar vi de avfallsfraktionerna i sopkärl, på återvinningscentralen och återvinningsstationerna och svarar på vad som händer med avfallet som du har sorterat.

Kärlavfall:

Matavfall Matavfall:
Avfallspåsarna körs till en optisk sorteringsanläggning, där påsarna sorteras automatiskt med hjälp av kamerateknik som känner igen påsarnas färger. De gröna påsarna, med matavfall, rötas i en biogasanläggning och omvandlas till biogas och biogödsel.
Rötning sparar 0,1 kg CO2e/kg avfall*. Komposterar du själv släpper du istället ut 0,07 CO2e/kg avfall*.
Restavfall:
Avfallspåsarna körs till en optisk sorteringsanläggning, där påsarna sorteras automatiskt med hjälp av kamerateknik som känner igen påsarnas färger. Påsarna som inte är gröna innehåller restavfall. De förbränns i ett kraftvärmeverk och omvandlas till fjärrvärme och el.
Förbränningen genererar 0,2 kg CO2e/kg avfall*. Det är därför bättre att materialåtervinna så mycket som möjligt.

 

Så fungerar optisk sortering:

 

Återvinningscentralen:

Batterier:
Material- eller energiåtervinning. Metaller såsom järn, nickel och kadmium kan utvinnas och användas igen.
Hela 90% av ett uppladdningsbart batteri kan återvinnas till energi och nytt material. Använder du engångsbatterier är motsvarande siffra bara 65%. Dessutom sparar du pengar och jordens resurser genom att ladda upp batterier i stället för att köpa nya engångsbatterier.
Betong & Sten:
Mellanlagras på Hullarydsdeponin för att användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckningen av deponin.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp.
Däck:
Material- eller energiåtervinning.
Återvinning sparar 0,1 kg CO2e/kg avfall*.
Däck med fälg:
Material- eller energiåtervinning av gummit. Metallen går till materialåtervinning.
El-avfall:
Metalldelar återvinns, farliga ämnen tas om hand och exempelvis plast energiåtervinns genom förbränning.
Återvinning sparar 1,5 kg CO2e/kg avfall*.
Energiåtervinning:
Ett sätt att behandla det avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod. Vid förbränningen omvandlas energi i form av el och värme.
Förbränningen genererar 0,3 kg CO2e/kg avfall*. Det är därför bättre att materialåtervinna så mycket som möjligt.
Farligt avfall:
Behandlingen varierar beroende på vad det är för typ av farligt avfall. Därför sorteras det farliga avfallet noga av vår personal och vår entreprenör och går sedan till antingen återvinning, destruktion eller deponi/slutförvaring. Läs mer på sopor.nu.
Återvinning av kemikalier sparar 1,1 kg CO2e/kg avfall*. Att ta hand om färg genererar upp till 1,5 kg CO2e/kg avfall*.
Gips:
Återvinning.
Återvinning sparar 0,2 kg CO2e/kg avfall*.
Impregnerat trä:
Klassas som farligt avfall eftersom det innehåller giftiga ämnen. För att förhindra spridning av gifter förbränns träet i en specialanpassad anläggning där gifter tas om hand och energin tas tillvara som el och värme.
Återvinning sparar 0,4 kg CO2e/kg avfall*.
Isolering:
Kan inte återvinnas, utan läggs på deponi för slutförvaring.
Kyl & frys:
Kylskåp och frysar som tillverkats tidigare än 1995 har den starka växthusgasen freon som köldmedium. Idag används i stället isobutan, som är en svagare växthusgas än freon. Vid återvinningen separeras köldmediet och förstörs genom förbränning. När köldmediet är borta återvinns metall och plast.
Lastpallar:
Pallar i bra skick återanvänds. Kasserade pallar går till energiåtervinning.
Ljuskällor:
De olika materialen separeras och farliga ämnen som exempelvis kvicksilver (finns i lysrör) tas omhand.
Metall:
Återvinning. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst.
Återvinning sparar 0,9 kg CO2e/kg avfall*.
Planglas:
Läggs på deponi eller krossas till konstruktionsmaterial.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp*.
Porslin & keramik:
Mellanlagras för att användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckningen av Hullarydsdeponin.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp*.
Ris & Grenar:
Blir till flis som kan användas som täckmaterial eller förbrännas för att få el och värme.
Stoppade möbler:
Flisas innan de förbränns för att få el och värme.
Textilier:
Skickas till Human Bridge där de sorteras och skickas till second hand eller materialåtervinning. Försäljningsöverskott går till biståndsinsatser i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Läs mer på humanbridge.se.
Återanvändning sparar 7,1 kg CO2e/kg avfall*. Materialåtervinning sparar 1,2 kg CO2e/kg avfall*.
Trä:
Blir till flis som kan användas som täckmaterial eller förbrännas för att få el och värme.
Trädgårdsavfall:
Mellanlagras på Hullarydsdeponin för att senare användas som vegetationsskikt vid sluttäckningen av deponi.
Vitvaror:
Delar som kan innehålla miljöfarliga ämnen separeras. Resten av vitvaran tuggas sönder så att glas, metall och plast kan separeras från varandra och återvinnas.
Wellpapp:
Återvinning. Pappersfiber kan återvinnas 6–7 gånger.
Återvinning sparar 0,3 kg CO2e/kg avfall*.
Återbruk:
Det som lämnas i containern för återbruk säljs i secondhandbutiken Brunnsboden, som är granne med återvinningscentralen. En del av intäkterna skänks till Svenska Barnhjälpen för brunnsborrning i Bangladesh.

 

Förpackningar:

Färgat glas:
Återvinns till nya glasförpackningar eller glasullsisolering. Glas av sämre kvalitet återvinns till skumglas.
Återvinning sparar 0,35 kg CO2e/kg avfall*.
Ofärgat glas:
Återvinns till nya glasförpackningar. Glas av sämre kvalitet återvinns till skumglas.
Återvinning sparar 0,35 kg CO2e/kg avfall*.
Metall:
Järn och aluminium separeras med hjälp av en stark magnet och återvinns var för sig. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst.
Återvinning sparar 1,8 kg CO2e/kg avfall*.
Papper:
Återvinns till nya pappersförpackningar eller ytskikt på gipsskivor. Pappersfiber från förpackningar kan återvinnas 6–7 gånger.
Återvinning sparar 0,2 kg CO2e/kg avfall*.
Plast:
Sorteras med hjälp av infrarött ljus som läser av vilken typ av plast förpackningen är gjord av. Materialet återvinns sedan till andra plastprodukter. Läs mer på.svenskplastatervinning.se/
Återvinning sparar 0,6 kg CO2e/kg avfall*.
Tidningar:
Återvinns till nya tidningar samt hushålls- och toalettpapper. Pappersfiber kan återvinnas 5–7 gånger. Att använda återvunnet papper sparar 70% energi jämfört med ny råvara.
Återvinning sparar 0,7 kg CO2e/kg avfall*.

Läs mer om vad som händer med förpackningar på sopor.nu.

Vad händer med avfallet?

När du har sorterat ditt avfall och lämnat det på rätt ställe så är det vårt ansvar att se till att värdefull råvara tas tillvara. Men hur går det till?

Här listar vi de avfallsfraktionerna i sopkärl, på återvinningscentralen och återvinningsstationerna och svarar på vad som händer med avfallet som du har sorterat.

Kärlavfall:

Matavfall Matavfall:
Avfallspåsarna körs till en optisk sorteringsanläggning, där påsarna sorteras automatiskt med hjälp av kamerateknik som känner igen påsarnas färger. De gröna påsarna, med matavfall, rötas i en biogasanläggning och omvandlas till biogas och biogödsel. Rötning sparar 0,1 kg CO2e/kg avfall*. Komposterar du själv släpper du istället ut 0,07 kg CO2e/kg avfall*.
Restavfall:
Avfallspåsarna körs till en optisk sorteringsanläggning, där påsarna sorteras automatiskt med hjälp av kamerateknik som känner igen påsarnas färger. Påsarna som inte är gröna innehåller restavfall. De förbränns i ett kraftvärmeverk och omvandlas till fjärrvärme och el. Förbränningen genererar 0,2 kg CO2e/kg avfall*. Det är därför bättre att materialåtervinna så mycket som möjligt.

 

Så fungerar optisk sortering:

 

Återvinningscentralen:

Batterier:
Material- eller energiåtervinning. Metaller såsom järn, nickel och kadmium kan utvinnas och användas igen.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp.
Hela 90% av ett uppladdningsbart batteri kan återvinnas till energi och nytt material. Använder du engångsbatterier är motsvarande siffra bara 65%. Dessutom sparar du pengar och jordens resurser genom att ladda upp batterier i stället för att köpa nya engångsbatterier.
Betong & Sten:
Mellanlagras på Hullarydsdeponin för att användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckningen av deponin.
Däck:
Material- eller energiåtervinning.
Återvinning sparar 0,1 kg CO2e/kg avfall*.
Däck med fälg:
Material- eller energiåtervinning av gummit. Metallen går till materialåtervinning.
El-avfall:
Metalldelar återvinns, farliga ämnen tas om hand och exempelvis plast energiåtervinns genom förbränning.
Återvinning sparar 1,5 kg CO2e/kg avfall*.
Energiåtervinning:
Ett sätt att behandla det avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod. Vid förbränningen omvandlas energi i form av el och värme.
Förbränningen genererar 0,3 kg CO2e/kg avfall*. Det är därför bättre att materialåtervinna så mycket som möjligt.
Farligt avfall:
Behandlingen varierar beroende på vad det är för typ av farligt avfall. Därför sorteras det farliga avfallet noga av vår personal och vår entreprenör och går sedan till antingen återvinning, destruktion eller deponi/slutförvaring. Läs mer på sopor.nu.
Återvinning av kemikalier sparar 1,1 kg CO2e/kg avfall*. Att ta hand om färg genererar upp till 1,5 kg CO2e/kg avfall*.
Gips:
Återvinning.
Återvinning sparar 0,2 kg CO2e/kg avfall*.
Impregnerat trä:
Klassas som farligt avfall eftersom det innehåller giftiga ämnen. För att förhindra spridning av gifter förbränns träet i en specialanpassad anläggning  där gifter tas om hand och energin tas tillvara som el och värme.
Återvinning sparar 0,4 kg CO2e/kg avfall*.
Isolering:
Kan inte återvinnas, utan läggs på deponi för slutförvaring.
Kyl & frys:
Kylskåp och frysar som tillverkats tidigare än 1995 har den starka växthusgasen freon som köldmedium. Idag används i stället isobutan, som är en svagare växthusgas än freon. Vid återvinningen separeras köldmediet och förstörs genom förbränning. När köldmediet är borta återvinns metall och plast.
Lastpallar:
Pallar i bra skick återanvänds. Kasserade pallar går till energiåtervinning.
Ljuskällor:
De olika materialen separeras och farliga ämnen som exempelvis kvicksilver (finns i lysrör) tas omhand.
Metall:
Återvinning. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst.
Återvinning sparar 0,9 kg CO2e/kg avfall*.
Planglas:
Läggs på deponi eller krossas till konstruktionsmaterial.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp*.
Porslin & keramik:
Mellanlagras för att användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckningen av Hullarydsdeponin.
Behandlingen varken sparar eller genererar några utsläpp*.
Ris & Grenar:
Blir till flis som kan användas som täckmaterial eller förbrännas för att få el och värme.
Stoppade möbler:
Flisas innan de förbränns för att få el och värme.
Textilier:
Skickas till Human Bridge där de sorteras och skickas till second hand eller materialåtervinning. Försäljningsöverskott går till biståndsinsatser i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Läs mer på humanbridge.se.
Återanvändning sparar 7,1 kg CO2e/kg avfall*. Materialåtervinning sparar 1,2 kg CO2e/kg avfall*.
Trä:
Blir till flis som kan användas som täckmaterial eller förbrännas för att få el och värme.
Återvinning sparar 0,4 kg CO2e/kg avfall*.
Trädgårdsavfall:
Mellanlagras på Hullarydsdeponin för att senare användas som vegetationsskikt vid sluttäckningen av deponi.
Vitvaror:
Delar som kan innehålla miljöfarliga ämnen separeras. Resten av vitvaran tuggas sönder så att glas, metall och plast kan separeras från varandra och återvinnas.
Wellpapp:
Återvinning. Pappersfiber kan återvinnas 6–7 gånger.
Återvinning sparar 0,3 kg CO2e/kg avfall*.
Återbruk:
Det som lämnas i containern för återbruk säljs i secondhandbutiken Brunnsboden, som är granne med återvinningscentralen. En del av intäkterna skänks till Svenska Barnhjälpen för brunnsborrning i Bangladesh.

 

Förpackningar:

Färgat glas:
Återvinns till nya glasförpackningar eller glasullsisolering. Glas av sämre kvalitet återvinns till skumglas.
Återvinning sparar 0,35 kg CO2e/kg avfall*.
Ofärgat glas:
Återvinns till nya glasförpackningar. Glas av sämre kvalitet återvinns till skumglas.
Återvinning sparar 0,35 kg CO2e/kg avfall*.
Metall:
Järn och aluminium separeras med hjälp av en stark magnet och återvinns var för sig. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst.
Återvinning sparar 1,8 kg CO2e/kg avfall*.
Papper:
Återvinns till nya pappersförpackningar eller ytskikt på gipsskivor. Pappersfiber från förpackningar kan återvinnas 6–7 gånger.
Återvinning sparar 0,2 kg CO2e/kg avfall*.
Plast:
Sorteras med hjälp av infrarött ljus som läser av vilken typ av plast förpackningen är gjord av. Materialet återvinns sedan till andra plastprodukter. Läs mer på svenskplastatervinning.se/
Återvinning sparar 0,6 kg CO2e/kg avfall*.
Tidningar:
Återvinns till nya tidningar samt hushålls- och toalettpapper. Pappersfiber kan återvinnas 5–7 gånger. Att använda återvunnet papper sparar 70% energi jämfört med ny råvara.
Återvinning sparar 0,7 kg CO2e/kg avfall*.

Läs mer om vad som händer med förpackningar på sopor.nu.

Siffror för koldioxidutsläpp är hämtade från Avfall Sveriges rapport 2019:19. Miljövinsterna är beräknade utifrån ett livscykelperspektiv och tar hänsyn både till de utsläpp som genereras vid återvinningen eller återanvändningen och de utsläpp som undviks genom att inte behöva producera nytt material. Enheten CO2e (koldioxidekvivalent) anger hur mycket koldioxid som de totala utsläppen av växthusgaser motsvarar.