Sortera ditt avfall

Genom sortering och återvinning kan vi med hjälp av dagens avfallshantering separera och ta tillvara på nästan allt. När du återvinner hjälper du inte bara till med att spara in stora mängder energi, du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet.

Hushållsavfall i sopkärlet

Matavfall: Matavfall slängs i papperspåse. Exempel på matavfall är: potatisskal, äggskal, bröd, pasta, frukt- och grönsaksrester. Kött- och fiskben, kaffesump och mindre mängder hushållspapper.

Restavfall: Restavfall slängs övrig påse. Restavfall är vad som blir över efter att du har sorterat ut matavfall, förpackningar och tidningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall. Exempel på restavfall är: hushållspapper, kuvert, blöjor, dammsugarpåsar och disktrasor, mindre mängder aska, kattsand, porslin, keramik och dricksglas.

Förpackningar och tidningar hör inte hemma i sopkärlet utan ska sortera ut och lämnas till TMRs pickup service eller FNIs återvinningsstationer. 

Att tänka på kring användningen av matavfallspåsarna

• Papperspåsen ska stå i behållaren som vi delar ut. Där står påsen luftigt så att fukt kan avdunsta.
• Fyll inte påsen över den streckade linjen.
• Byt påse ofta, minst var tredje dag, även om den inte är full.
• Låt blött matavfall rinna av i vasken eller ett durkslag innan du lägger det i påsen.
• Vid behov, lägg lite använt hushållspapper eller servett i påsen som suger åt sig fukten.
• Vik ihop påsen ordentligt innan du lägger den i kärlet för att undvika kladd

Matavfallet blir till energi och biogödsel

Tack vare att du sorterar ut ditt matavfall kan vi ta tillvara på den energi och näring som finns i matavfallet. Energin kommer till nytta som fordonsbränsle (biogas) och näringen sprids på åkermark (biogödsel).

Visste du att…

• En påse med matrester räcker till att köra en biogasbil 3 kilometer.
• En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar per år.
• En påse matavfall ger kväve från biogödseln som räcker för att odla havre till cirka 18 portioner havregrynsgröt.

Avfallstrappan

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i  miljöbalken och styr hur Sveriges avfall ska tas om hand. Avfallstrappans fem nivåer är: förebygga, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera.

• Förebygga: I första hand ska vi förebygga att avfall uppkommer, alltså skapa så lite avfall som möjligt genom minskad konsumtion. Tänk efter: Behöver jag verkligen den här saken? Skulle jag kunna låna den istället?
• Återanvända: Det näst bästa sättet för att minska avfall är att använda det som redan finns. Det kan du göra genom att till exempel laga, göra om, skänka bort eller sälja saker som du inte längre har användning av.
• Materialåtervinna: Det tredje steget för att minska vårt avfall är genom att materialåtervinna. Glas, burkar, papper och tidningar är exempel på material som återvinns. Du kan lämna ditt sorterade avfall på återvinningsstationer och återvinningscentraler.
• Energiåtervinna: Om materialet inte går att återvinna ska det förbrännas i ett kraftvärmeverk, energin utvinns och används till fjärrvärme och el. Till energiåtervinning kommer restavfallet, som inte sorteras ut för återvinning.
• Deponi: Det sämsta sättet att hantera avfall är att lägga det på en deponi, eller som det också kallas för – en soptipp. Deponi används för det avfall som inte kan behandlas på något annat sätt.

Fundera på de tre senaste tillfällen som du slängde något. Var i avfallstrappan var du då? Hade du kunnat göra något annorlunda för att nå högre upp i trappan?